Idag hade jag lika bra fantasi som skribenten på Drowned In Sound. Lite sämre till och med. Därför får rubriken vara det den är och inte mer än så.
Vidare till roligare saker, aka Banjo or Freakout eller om man så vill, Alessio Natalizia. Music for Kids Who Can’t Read Good klassificerar honom som bedroom-pop, och det kan jag väl hålla med om. Även om det, nu när jag tänker efter, är ett ganska vitt begrepp och bör, i rimlighetens namn, lämnas öppet för egna tolkningar. Annars kan den som orkar mejla Andres Lokko. Han kanske vet.
Och sen har videon till Upside Down absolut sin charm. Ni vet, fin och älskvärd med inslag av Looney Tunes slash Village People. Ett vinnande koncept. Men det var nog när den blå mannen i gula badbyxor sprang ner i vattnet som jag dog inombords blev lite förvånad.
The Londonground 